Blogg 2017-08-26T01:14:10+00:00

Min AuraTransformation

Idag är det 7 år sedan jag gjorde min AuraTransformation™. Jag vill dela med mig av den upplevelsen med ett utdrag ur boken Min Väg som jag publicerade 2015.

Välkommen att vandra en stund med mig på Min Väg … 

Nya Tidens Barn

Jag hade tidigare hört talas om Indigobarn och på Karibienkryssningen med Terry Evans fick jag ju för första gången höra talas om AuraTransformation™. Då fattade jag inte alls grejen, men när jag läste en bok om Nya Tidens Barn, Kristallbarn och Indigobarn, av Anni Sennov började polletten ramla ner. Jag förstod att mina barn var energimässigt helt olik mig. Emmy är ett indigobarn, och hennes födsel triggade igång utveckling och reflektion hos mig. Indigobarnen är här för att bryta ner de gamla systemen och bana väg för det nya. De är experter på att trycka på rätt knappar hos sina föräldrar så att föräldrarna ska växa. Vi fick ge oss ut på resa och börja se över våra liv.

Efter några kaosartade år föddes Maya som är ett kristallbarn. Kristallbarnen kommer med balans efter Indigobarnens framfart. När Maya kom till oss startade min längtan efter lugn och harmoni. Jag ville flytta till lugnet. I Annis bok kunde jag nu läsa om detta och få förklaringar till det jag redan visste i mitt system. Jag fick också svar och bekräftelse på många andra saker jag redan börjat upptäcka och få insikter om ifrån min intuition och via mina resor. Alla små pusselbitar som Universum lagt ut för att förbereda mig. Allt började falla på plats. I boken läste jag om att barnen som föds nu har ett helt annat energisystem än vi vuxna har, och att jag som vuxen kunde ha svårt att hinna med mina barn och ha svårt att förstå dem. Att jag kunde hindra dem i deras utveckling. Och det ville jag ju inte alls! Jag kände direkt igen mig i texten som handlade om indigobarn och visste bara att tiden var inne för mig att göra en AuraTransformation™. Nu förstod jag också helt plötsligt syftet. Att barnen visar vägen in i det nya och jag vill hänga på. Inte stå kvar på perrongen och undra vad som hände.

I boken kunde jag läsa om att en AuraTransformation™ är lösningen om man som vuxen vill gå in i nya tiden energimässigt. Men min intention var att göra en behandling inte för mig egen skull utan för barnens skull. Trodde jag då. Nu i efterhand har jag ju förstått att det självklart var för min egen skull. Det var helt enkelt nästa steg på Min Väg.

AuraTransformation™

Mitt energisökande började kring år 2002. Jag började gå olika healingkurser för att få bort min sjukdom. Under åren har både Reikihealing, Vittidshealing och Reconnective healing passerat mitt system och mina händer, men utan några varaktiga resultat. Den stora energimässiga skillnaden märkte jag när jag gjorde min AuraTransformation™ och balans började infinna sig i mitt system. Föregående höst med nära till skilsmässa hade kostat energi. Jag jobbade mycket med känslor och hade stora obalanser i systemet. Kroppen svarade som vanligt an med mycket smärta. I december 2010 gav jag upp och bestämde mig för att ta hjälp av sjukvården, reumatologen och skolmediciner igen. Men jag sa samtidigt till min högre makt – Universum – att: ”Ok, jag går med på att ta hjälp nu men då vill jag ha jävligt tydliga tecken på när det är dags att sluta!”. Jag började med mediciner strax innan jul och fick direkt väldigt bra respons av kroppen, och stark symptomlindring. Om jag inte hade tagit hjälp av skolmediciner hade jag inte haft energi att ta mig med tåg till Stockholm, bo på hotell och genomföra AuraTransformationen.

Ur Dagboken 26 januari 2011, Stockholm, Dagen för min AuraTransformation™

Jag står utanför hotell Skeppsholmen och väntar på min tur. Fryser. Det är en annan klient inne som drar över tiden något. Jag möts av en Auraförmedlare™, en sprudlande kvinna med kluckande skratt, fylld av energi och glädje. Jag leds till ett vitt, modernt hotellrum. Glänsande toalett. Handfat i glas. Snygg inredning. Ser hennes Iphone med rosa skal och dator stå på skrivbordet och känner mig avundsjuk på att hon har och är allt det där jag själv skulle vilja ha och vara. Jag rasar ihop på sängen och pustar ut. Vi sitter fot mot fot och samtalar, kring livet och energimässiga frågor, en stor del av behandlingen. Energin känns stark och närvarande tydligt i kroppen. Det värker i benen. Jag lär mig att behandlingen gör att jag blir mer mig själv, får starkare intuition och handlingskraft. Jag börjar också förstå att jag gör detta för min egen skull, att barnen är vägvisare. Min gamla aura var trasig och jag läckte energi. Jag hade till och med byggt upp ett svart skydd runt kroppen. AuraTransformationen ger mig ett skydd runt den fysiska kroppen och gör att jag är i kontakt med min ande hela tiden.

Efter behandlingen ger jag kvinnan en Lilla Blå-bok. Hon tittar på mig, ler och säger: ”Har du skrivit en bok om en figur som heter Lilla Blå?” Ja, svarar jag och berättar den vanliga historien om hur boken kom till. Att den är en dokumentär barnbok som handlar om en resa vi gjorde när vår dotter var liten och vi reste runt under pappaledigheten. Hon tittar på mig igen och betonar: ”Ja, men heter hon Lilla Blå?, hela boken är dessutom blå. Jag blir lite nervös och fattar inte vad hon är ute efter först. Sedan slår det mig. Jag har ju skrivit om indigoenergin! Herregud! Det har jag inte förstått själv, jag följde bara en impuls! Boken är ju ett resultat av när jag födde ett indigobarn som kom in med indigoenergin i vår familj och tryckte på rätt knappar i oss för att vi skulle bryta vårt mönster och vakna upp för att börja reflektera över vilket liv vi ville leva. Det bästa sättet att bryta det på var att sälja huset, ge bort bilen, ha loppis och sedan resa bort. Indigoblå barnbok …

Efter behandlingen går jag de några hundra metrarna till vandrarhemmet Chapman, där jag bokat rum för natten. Det billigaste rummet som gick att få tag på. Ett sunkigt, mögligt rum, utan TV. Känns som en garderob. Liggandes på den sängen i min ensamhet slår det mig att det är så här jag värderar mig själv. Att krypa in i ett billigt, sunkigt rum blir för mig synonymt med att gömma mig precis som jag lever nu, istället för att välja ett lyxigt rum, alltså synonymt med att vilja synas och delta i samhället? Jag blir ledsen av den insikten. Att jag nedvärderar mig själv och känner avund mot De lyckade. Istället för att vara min egen lyckas smed och välja det bästa, leva i överflöd. Jag tar en dusch i det mögelstinkande badrummet. Kryper ner i sängen. Somnar.

Livet lossnade

Våren spirade på och livet fortsatte i något intensivare tempo. Både jag och Henke var kontaktpersoner åt olika vuxna och vi jobbade som avlastningsfamilj till barn. Vi kollade också vidare på möjligheten att bli familjehem på heltid. Det var ett alternativ som växt fram och mognat som en bra möjlighet att ge ett barn kärlek och kunna bidra till samhället och allt detta i form av att arbeta hemma, vilket är ett val jag gjort. Det känns helt fel för mig att arbeta heltid som anställd. Jag arbetade också deltid på bygdens bibliotek några timmar i veckan. Ett lagom åtagande som föranledde en hel del läsning.

Jag upplevde att livet lossnade efter AuraTransformationen. Som om jag förberetts hela livet för den här resan. Våren har varit otroligt tuff i känslor och kropp. Bitvis turbulent med mycket ilska som kom upp. Mycket smärta i kroppen och tufft känslomässigt. Livet, huset och kroppen genomgick en stor utrensning.

Jag läste Karen Kingstons bok Rensa i röran, och gick bärsärkagång i lådor, skåp och garderober. Jag slängde och strukturerade. Jag började också känna att platsen vi bodde på var fel. Jag kände mig instängd och att hela orten led av stagnerad energi. Tankarna började komma på en flytt.

Jag började nu också bli mer medveten om synkroniciteten i livet. Att jag till exempel läste en bok och fick tack vare det en tanke om att läsa en annan bok. Det visade sig ofta att jag redan köpt den boken och den liksom stod i bokhyllan och väntade. Jag började också mer och mer lita på dessa tecken och viskningar från mitt inre.

Den fjärde mars 2011 var jag hos mamma och hälsade på. Mobilen ringde. Jag svarade och hörde: ”Hej, det är från Apotekets centrallager. Vi kan tyvärr inte leverera någon medicin till dig, vi har fått produktionsfel på hela Simponi-leveransen. Du får kontakta din läkare”. Jag svarar ett mekaniskt ”okey”, och lägger på luren. Ser på siffrorna i displayen. De visar klockan 11.11. Jag hade ju bett om TYDLIGA tecken från Universum när det var dags att sluta med skolmediciner. Då tänker jag i mitt stilla sinne att detta måste vara det första tecknet på att det är dags att ta bort bromsmedicinen. Jag kontaktade aldrig min läkare. Jag slutade ta Simponi-sprutor.

Söndag kväll den tionde april låg jag och nattade min yngsta dotter och funderade över livet. Jag frågade mig själv, i mitt inre: ”Undrar när jag ska sluta med cellgifterna då?”. ”Den 23 maj”, fick jag till svar inuti mitt huvud. Det var spännande, tänkte jag och nattade klart. När dottern somnat begav jag mig till köket och slet ner almanackan från väggen. Jag ville se när den 23 maj var. Det visade sig att det var måndagen om exakt sex veckor. De cellgifter jag tog heter Methotrexate och när man börjar ta dem ska man börja på låg dos och sedan trappa upp. Min dosering låg på 15 mg, vilket motsvarade sex tabletter, och jag tar tabletterna en gång i veckan – på måndagar. Jag började le när jag insåg att detta var större är mig och mina tankar, min planering. Här hade Universum återigen svarat an på min utsända önskan om att få tydliga tecken på när det var dags att sluta. Detta måste vara tecknet för att sluta med nästa medicin! För när jag räknar ut att om jag då skulle trappa ner med en tablett i veckan från full dos, alltså sex tabletter så skulle jag landa på noll tabletter exakt den 23 maj! Det här var ju spännande …

Jag räknade efter i pillerburken och insåg att medicinen inte skulle räcka. Det kändes oerhört onödigt att köpa en ny burk för några enstaka piller men jag kände att jag har liksom en deal med Universum här så jag kunde inte svika min del av avtalet. Jag beställde en ny burk cellgifter från vårt apoteksombud, men den leveransen kom aldrig …

En dag när jag var på jobbet på bibblan gick jag förbi hyllan med medicinsk litteratur. Jag såg FASS lysa på hyllan och slog upp för att läsa om Methotrexate att: ”När du ska sluta med Methotrexate behöver du inte trappa ner, du kan sluta omedelbart”. Tydligare än så kan det inte bli i min värld. Universum hade talat. Jag slutade med cellgifter.

Efter AuraTransformationen var de yttre äventyren i form av resor ett minne blott. Nu började verkligen resan in mot mitt inre. Det fanns ingen annan väg att gå … 

 

Föreläsningar

7 år har gått och många fler erfarenheter har jag fått. Idag åker jag runt och föreläser om Nya Tidens Barn & AuraTransformation™.

Vill Du höra mig berätta mer om mina erfarenheter är Du varmt välkommen. Du kan kolla på min officiella Facebook-sida var jag befinner mig.

 

 

 

Böcker

Om du vill läsa mer om, eller provlyssna, mina böcker så klickar du här.

 

 

 

 

Mer information

Är du nyfiken på mer information om AuraTransformation™ och Nya Tidens Barn, klicka här.

 

 

 

Varmt tack för att Du läst 

Stor kram och lycka till på Din Väg …

Nya höfter – ny balans!

20 år av reumatisk sjukdom och tre graviditeter har satt sina spår i kroppen. De senaste två åren har jag inte kunnat gå alls själv, utan hoppat på kryckor. Det sista barnet föddes i nov 2016. Efter det har jag påbörjat “Projekt restaurering” för att återta min kropp och använda den bara för min skull.

Det stora projektet i år har varit att operera båda höftlederna. I januari i år var jag på röntgen och insåg att båda höftlederna var helt slut, inget brosk kvar och deformerade höftkulor. Under sommaren träffade jag ortopeden som direkt satte upp mig på väntelistan. Månaderna gick och jag kom i kontakt med en annan metod – ytersättning – som finns utomlands.

Jag läste på och ringde runt och intervjuade folk som gjort denna behandling. Jag tänkte, våndades och tog till slut beslutet att åka till Gent, Belgien för att opereras av en av världens bästa kirurger på denna metod. Idag har det gått lite mer än två månader sedan jag opererade mig, och jag kan gå igen! Total lycka!

Operationen tog mig tillbaka till min ursprungliga balans i höft och bäcken. Att ha balans i kroppen är ju en förutsättning för att kunna ha balans i livet på alla plan. Rehab fortsätter, men under tiden njuter jag av att kunna släppa kryckorna …

Vill du veta mer om ytersättningsmetoden, kan du läsa mer här.

Här nedan kan du se en kort video hur jag gick innan och nu efter operationen.

Lilla Blå 10 år!

2006-050Idag är det exakt 10 år sedan Lilla Blå lanserades på Dal-Britamässan i Sandviken.

Att resa med barn var fantastiskt och att skapa boken om Lilla Blå var också fantastiskt. Roligt och utmanande. Men min drivkraft var så stor eftersom jag gärna ville inspirera hela världen till att våga följa sina drömmar, precis som vi gjort. Jag hade fint stöd i hela processen och fick hjälp av exakt rätt person, med exakt rätt sak i exakt rätt tid. Precis som det brukar när man är på rätt väg med något. “Om det går lätt – då är det rätt”.

Jag bjuder på en text som beskriver födelsen av Lilla Blå från idé till lansering. (Text ur boken Min Väg, av Malin Sand, s 43 ff).

Skriva barnbok

“Det var många som förundrades över vårt beslut att sälja hus och resa med barn. De tyckte nog att Henke och jag var lite konstiga som gjorde saker och ting på vårt eget sätt. Vi fick många frågor och jag bestämde mig för att skriva en bok om resan, en reseguide för vuxna. Men livet ville annorlunda och jag kom in på andra tankar.

Historien börjar med en figur som heter Lilla Blå. När jag var gravid med Emmy drömde jag om en liten blå figur som i drömmen hade fastnat i en gunga. Jag hjälpte henne loss och hon var så liten att hon fick plats i mina kupade händer. Hon hade blå klänning, pippilotter och tittade på mig med sina stora, nyfikna ögon. Just då var det bara en dröm och jag visste inte vad hon ville mig men det klarnade en sömnlös natt i mars under ett myggnät i Costa Rica. Ibland har jag kreativa sömnlösa nätter när jag skriver ner tankar och idéer som kommer. Just den här natten var en sådan. Jag kunde inte somna och låg och funderade varför jag inte fick någon inspiration till att börja skrivandet av min bok.

Rätt som det var ploppade den lilla blå figuren upp i mitt sinne och jag fick idén att presentera resan som en barnbok istället. Jag hade en svärmor en gång som varje år åkte till ”Varma landet”. Jag tyckte det lät så mysigt så jag använde mig av det uttrycket i titeln till boken. Figuren fick namnet Lilla Blå och bokens titel blev Lilla Blå på äventyr i Varma landet.

Jag fick till mig all information om hela processen och med ens visste jag exakt hur det skulle gå till. Att jag ”får till mig” information är för mig att följa intuitionen eller hjärtats väg och ha kontakt med och lyssna på Universums viskningar.

Jag fick information om att boken skulle vara en dokumentär barnbok med mycket färg och fina tecknade bilder. Att den skulle lanseras på höstens Dal-Britamässa i Sandviken. Att jag skulle ta kontakt med högskolan i Gävle för att få tag i en serietecknare. Att jag skulle göra en pressrelease och bjuda in pressen till mässan. Det dök upp namn på personer som jag skulle kontakta för att få hjälp med olika saker.

Efter denna brainstorming plockade jag ut och skrev scener jag ville ha med i boken av den del av resan som vi upplevt.

Det här var i slutet av mars och jag hade sju månader på mig att bli klar med boken innan mässan skulle gå av stapeln …

Under resans gång mailade jag till högskolan och fick kontakt med en kille som precis skulle avsluta sin serietecknarutbildning. Han var intresserad av jobbet och vi beslöt att ses när jag kommit hem. Vi kom hem i maj och under juni skrev jag klart manuset. Jag träffade Mattias, serietecknaren, och han provtecknade några bilder. Det överträffade mina förväntningar och vi bestämde oss för att samarbeta kring boken.

Under sommaren jobbade vi med manus och bilder. Det är fantastiskt hur människor kommer in i ens liv vid exakt rätt tidpunkt för det man behöver. Så var det med Mattias. Vid denna tid jobbade jag som informatör på Gästrike Återvinnare och hade hand om anställda som knackade dörr för att informera om kompostering. Det var ett antal timanställda och bland dem fanns en tjej med ett fantastiskt öga för bild och berättande. Hon hjälpte mig oerhört mycket med bokens struktur och peppning under arbetets gång. Mina informatörskollegor var behjälpliga med korrekturläsning och kommentarer till manustexten. Jag hade också via jobbet bra kontakter med både reklambyråer och tryckerier, vilket förstås var en klar fördel.

Jag valde att ge ut boken på eget förlag eftersom jag inte ville att någon annan skulle tycka och korrigera något i den. Det var min dröm, min skapelse och den skulle se ut precis som den gör. Om jag ville ha förlag och ge ut en bok så var steget inte långt till att också starta företag. Så det gjorde jag också under hösten.

Jag hade en del kapital kvar från resan och annat sparande men det kostar också en hel del att producera en bok. Jag kunde betala Mattias och byrån utan problem. Men för att få boken i det format jag ville ha, fyrfärg och i tåligt papper, inbunden så blev jag tvungen att gå upp på en upplaga av 1000 ex. Kostnaden för detta översteg min tryckbudget med 10 000 kr. Jag blev ledsen och nedstämd för jag kände att jag visste exakt hur boken skulle se ut och nu var jag tvungen att göra en bok med mjuk pärm som inte alls skulle kännas som samma kvalitet. Men nu var det ju så att jag inte kunde betala vad tryckeriet ville ha så jag tackade nej till deras offert. Kände mig bedrövad och låg länge på kvällen och funderade och pratade med Henke. “Om det bara kunde vara 10 000 billigare”, sa jag till honom innan jag vände mig om och somnade.

Nästa dag ringer de från tryckeriet och kvinnan säger: ”Malin, vi tror på dig och ditt projekt. Om vi sänker priset med 10 000, kan du ta det då?”. Döm om min förvåning när jag står där gapandes och kvider fram ett ja …

Då var boken beställd och jag hoppades nu bara på att den skulle hinna fram i tid till mässan. Dal-britamässan skulle vara fredag tom söndag en helg i oktober. På torsdag kväll var jag där och förberedde min monter. Klockan 22 kom boken löslastad på pall i bakluckan på en bil! Jag visste inte att man måste ange vid beställningen om man vill ha den paketerad i kartonger … så där stod jag med 1000 barnböcker en torsdagskväll i Sandviken. Jag fick hjälp att bära in alla böcker och stapla dem bakom montern. Sedan satte jag mig och bläddrade i en bok. En känsla av välbehag steg genom kroppen och ett leende hittade mina läppar. Min alldeles egna bok!

Fredagen var hektisk när båda dagstidningarna kom och gjorde intervjuer. Annonsbladet hade redan innan skrivit om boken och publicerade en text med stor bild på mig och boken.

Lördagen blev ännu mera hektisk när folk som läst tidningarnas intervjuer kom till mässan enbart för att köpa min bok, tja en del i alla fall. Jag sålde bra med böcker den helgen och energin var i topp.

Att göra resan var att uppfylla en dröm. Att skriva och ge ut en bok var en annan dröm. Att ge ut en bok var en fantastisk resa i sig. Hela skrivprocessen har en skimrande guldkant av stöd från Universum och medmänniskor. Det var bara meningen att den boken skulle ges ut. Ingen annan kan uppfylla mina drömmar. Det kommer an på mig att gå min väg och uppfylla mina egna drömmar.”

Jag bjuder också på en filmsnutt/boktrailer som Emmy har hjälpt mig att göra under året. Text och musik till den här låten skrev jag också för tio år sedan, men det är inte förrän i år som denna har fått liv, tack vare att Emmy hjälpt mig att skapa en film av den. Tack kära dotter

[embedyt] http://www.youtube.com/watch?v=4tEcLbKdfaQ[/embedyt]

Hälsofrihet?

hof-och-mvDras du med någon form av sjukdom och obalans i din kropp? Skulle du vilja få inspiration till livsstilsförändringar och tips för bättre hälsa?

I Hälsa & Folkbildning Andra boken delar 121 personer med sig av en liten del av sitt liv och sina erfarenheter av hälsa, ur olika perspektiv. Du kan läsa om olika behandlingsformer, produkter och levnadsberättelser och själv inspireras och bilda dig din egen uppfattning.

Jag själv bidrar i Hälsa & Folkbildning Andra boken med levnadsberättelse om att leva med reumatism i sjutton års tid. Texten heter Min Väg och är en introduktion till boken jag skrivit, som bär samma namn. I boken min väg berättar jag om de sjutton sjuka åren då sjukdom kantat mitt liv. Men det är också en period av livet där jag gjort stora livsförändringar i mitt sökande. Rest, flyttat, bytt relation, bildat familj, utbildat mig och mycket mera. I Min Väg beskriver jag både utmaningar och gåvor jag fått tack vare sjukdomen och en resa mot att ta mer ansvar för mig, mitt liv och mina val.

För mig är frihet att själv välja viktigt i mitt liv. Jag har själv provat både skolmedicinsk behandling och en uppsjö av alternativa behandlingsmetoder under dessa år. För mig är det så att alla människor är unika och alla har sin unika mix av behandlingar, kost, kosttillskott och livsval att göra för att bibehålla/återställa hälsa. Vad nu hälsa är för mig? och för dig? Det finns i min värld inga rätt eller fel val, men jag önskar att vi skulle få rätten att välja behandlingsform på lika villkor, när vi eller våra barn blir sjuka. Därför kändes det rätt för mig att bidra med en text till detta projekt.

Hälsa & Folkbildning är ett unikt svenskt projekt som arbetar för hälsofrihet och medicinsk mångfald. Projektet kommer ut med flera böcker under 2016-2017.

Vill du köpa boken/böckerna? Gör så här:

  1. Vill du köpa både Hälsa & Folkbildning Andra boken + Min Väg så kostar det just nu endast 200 kr + frakt.
  2. Vill du köpa enbart Hälsa & Folkbildning Andra boken så kostar den 150 kr + frakt.
  3. Vill du köpa enbart Min Väg kostar den 100 kr + frakt.
  4. Bestäm vilket alternativ som passar dig bäst och maila din beställning till info@malinsand.se
  5. Vänta på läsinspiration i din brevlåda. Jag postar böcker med faktura å det snaraste.
  6. Vänta inte för länge, jag har ett begränsat antal av Hälsa & folkbildning att sälja 🙂

Vill du heller läsa mer om projektet Hälsa och Folkbildning kan du göra det på deras Facebook-sida.

Du kan också välja att fylla i fälten längst upp till höger för att få ett gratis provkapitel av Min Väg.

Önskar dig en härlig dag i frihetens tecken <3